Bajs-tutt...

Idag berättade jag för tjejerna. Först för Linn som blev rätt ledsen. Hon tyckte synd om mig ifall det skulle göra ont och hon var rädd för att hon skulle sakna mig alldeles för mycket när jag skulle vara borta.
Det var lite lättare med Agnes förstås. Hon fattar ju inte riktigt lika mycket, men inget fel på empatin iaf! Det har blivit många kramar och pussar från mina söta små idag. Både på kinden och på tutten...;-)

Linn kallar numera den för sjuka, äckliga bajs-tutten!
Då hon hade lagt sig kom det ju flera frågor...bl.a om de skulle SKÄRA bort den? Med KNIV? Hon var rädd för att det ändå skulle göra ont osv.
Det är inte lätt, men det är bara att svara som bäst man kan på frågorna. Jag tror på att vara ärlig, men att försöka lägga det på en nivå som hon/de kan förstå.

Känns iaf som en lättnad att ha berättat.

Annars har vi varit hon farmor o farfar idag. Fick underbar kålsoppa(!) till middag. Båda tjejerna åt jättebra.
Tyvärr var inte farmor helt frisk. Hon kände sig sämre efter ett tag och fick nog feber, så vi åkte snabbt hem. Hoppas det var den förkylningen som vi har haft och ingen svinvariant! Det vore ju rätt trist om operationen inte skulle bli av på måndag.

Nu är det läggdags. C jobbar natt och barnen ska på dagis imorgon.