Look good, feel better...

Idag skulle egentligen tjejerna varit på dagis, men igår kväll fick Linn feber. Hon har varit dunderförkyld flera dagar och nu sa väl kroppen ifrån. Det blev inget dagis på de idag och C fick vara hemma.

Jag mår fortfarande rätt ok. Ont i kroppen, men inte lika farligt som förra gången... Det känns ju jättebra att det inte behövs lika många tabletter;-)

Har tagit det lugnt idag. Vi åt lite lunch och sen var det dags för mig att åka till det berömda Look good, feel better-kursen. Det är en smink-kurs som anordnas av en ideell organisation. Olika smink-företag skänker produkter som man får ta med sig hem. Det var en trevlig stund! Fick även lära mig att knyta en sjal på rätt sätt;-) Tror ändå inte jag kommer använda det så mycket, men man vet ju aldrig...
Jag hade egentligen tänkt att lägga ut en före- och efter-bild, men eftersom skillnaden inte riktigt fastnade i min mobilkamera så struntar jag i det;-) Jag tycker ju inte om att lägga någon hysterisk make-up så det blev ju rätt så diskret;-) Jag fick tillbaka mina ögonbryn iaf! Det är ju alltid nåt!! ;-)

Igår fick jag hem min mammas journaler från Norge. Jag hade innan tänkt att ge de till C så jag inte skulle läsa de, men det var ju helt omöjligt att låta bli;-)
Det kändes ändå helt ok att läsa. Det är väldigt länge sedan och behandlingar och allt är ju helt annorlunda nu jämfört med då. Jag VET att jag får en betydligt mer aggressiv behandling än vad min mamma fick!
Det som däremot var lite jobbigt att läsa var ju hur svårt hon hade det psykiskt. Inget konstigt alls med det, men som sagt det var jobbigt. Jag kommer ihåg rätt mycket från den tiden, men just att hon var så deprimerad kommer jag inte alls ihåg. Jag fattar ju också att man skonar sina barn (det gör ju jag med), men ändå... Det gjorde ont i själen att läsa. Kan bara tänka mig hur jag skulle känt om jag varit själv med barnen.... Speciellt efter att hon fick besked om spridningen och att sjukdomen blev obotlig.

Vet ni HUR min mamma blev informerad om att hon fått spridning till skelettet och därigenom fått en obotlig cancersjukdom...? VIA BREV!
Och detta var noterad i hennes journal... Så konstigt att se vad läkaren skrev...att de misstänkte spridning, gjorde undersökning, och sedan stod det ett datum och
" Brev till patient"....
Det ironiska i hela grejen är ju också att samma läkare som skickade iväg detta brev till min mamma också skickade journalerna till mig nu.

Aja....så kan det gå. Ingen mening i att bli arg eller ledsen över det nu. Det viktigaste är ju att onkogenetiska i Lund får vad de behöver.

Annat som hänt på sistone är att vi fick veta när vi får våran nya bil. Den 16. blir vi stolta ägare till en ny V70.
Dessutom har jag blivit svensk medborgare.... Det ni!!!!!! Jag fick brev i förrgår om att jag från den 12/2-10 kan titulera mig som svensk;-) Nu ska jag bara fixa pass så vi kan åka till Rhodos i sommar.
Undrar om jag får komma på besök till Norge nu när jag "svikit" på detta sätt....;-) Hahahahaha!!

Nu ska jag titta på tv, äta glass och umgås med min älskling!

Kram på er alla och trevlig helg!!
Elisabeth