The Fantastic Four!!!

Måste bara berätta att jag igår kom hem från ett helt underbart dygn på Skansen i Båstad. Där var jag med mina tre bröstsystrar Viktoria, Annika och Ingrid.  The fantastic four helt enkelt...

Återigen förvånas jag av hur himla BRA det känns att umgås med dessa tre tjejer. Det var ju första gången jag och Viktoria träffade Ingrid, men det blir definitivt inte den sista! ;-) En underbar människa som det är otroligt lätt att tycka om!
Det kändes lite som vi alla alltid hade känt varandra - alla ämnen, både lätta och mycket tunga, avhandlades med samma självklarhet.

Jag tog inte många foton - de andra tjejerna hade varit mycket duktigare och tagit med sig sina bra kameror medans jag "bara" hade min mobil med dålig kamera. Dock är jag säker på att ni får se foton på deras bloggar! ;-) Det togs MASSOR!! ;-)

Jag hade tänkt skriva lite på bloggen igår, men energin räckte helt enkelt inte. Det tar verkligen på att umgås så intensivt ett dygn... C blev lite förvånad att han inte fick hem den utvilade frun han hade trott, utan en fru som nästan såg i kryss så trött hon var. Fast tröttheten var fremst mental - det är så otroligt underbart att prata med dessa tjejer, men jag förvånas över hur utmattad man blir. Det är väl bara att träna, antar jag - fler möten, så blir man duktigare! ;-)

Så, efter ett verkligen underbart dygn på spa tar man itu med vardagen igen. Med lite lenare och finare hud...;-)
Även om jag sagt att det är tröttande mentalt så ger det samtidigt så otroligt mycket!!! Jag längtar redan till nästa gång vi ses!

Nu har jag precis kollat de bilderna jag tog från restaurangen - och de var inte sådär jättebra, om man säger så...;-) Ni får helt enkelt hålla tillgodo med det de andra har producerat... Sorry, tjejer;-)

Imorgon är det dags för min (peppar, peppar, ta i trä) allra, allra sista behandling med herceptin... Det innebär också att det är det officiella slutdatumet för min behandling på cytostatikamottagningen i Malmö. Det känns såklart otroligt bra - och lite konstigt... Självklart är det lång tid kvar till en friskförklaring, men det är i vilket fall som helst en milstolpe av dimensioner. Nu ska jag faktiskt inte infinna mig på onkologen i Malmö förrän i april. Innan dess är det förstås blodprov och en hjärtscintigrafi igen, men annars har jag så att säga inget inbokat...;-)
Tumören jag själv hittade i mitt vänstra bröst den 28. augusti 2009 har inneburit mycket jobbigt, men även många bra saker. Det har gått en lång tid och varit en lång resa - som inte är slut ännu, men som äntligen börjar ta en annan form.

Jag hoppas snart höra från plastiken. Då återkommer jag säkert med mer info om hur en eventuell rekonstruktion kommer att göras.

Nu tänker jag sticka lite;-) Eller läsa, eller titta på en film i min iPhone eftersom C spelar bilspel på tv'n... En helt vanlig söndag i ett helt vanligt hem...;-) (ja, våra döttrar leker jättebra med varandra uppe på ovanvåningen. Vi har inte bundit fast dom nånstans! ;-))

Ta hand om varandra!
Kram på er allihop.
Elisabeth