I väntans tider...

...går jag nu;-) Och det är INTE nån liten inneboende jag menar förstås!! Den skulle väl blivit självlysande på kuppen...;-)
Nej, jag väntar på byggaren. Alla går vi runt och väntar på alla byggare som ska komma - säkert! Fast idag är jag inte orolig för att han inte ska komma, det är bara supertråkigt att behöva vänta. Hundarna behöver ut och han har ingen nyckel. Så jag väntar....och väntar... och vä...;-)

Sedan väntar jag på att Agnes ska bli klar med sin macka... Det tar sin lilla tid, kan jag säga!
Jag väntar på att få börja jobba...vilket påminner mig att jag måste ringa transportstyrelsen och efterlysa mitt medicinska intyg som jag behöver för att få jobba.
Jag väntar på en hjärtscintigrafi som jag ska göra på fredag och sist, men inte minst, väntar jag på återbesöket den 26.

Jag är inte särskilt orolig över det besöket, jag lovar;-)  Har dock fått lite ont i min ena höft (det känns alltid värre om man har ont på bara ena sidan...), men å andra sidan har jag dansat (!) mycket på sistone och jag antar att det kommer därifrån. Har grym träningsvärk i baksidan på vänstra låret också, så förmodligen hänger det ihop...ni vet - skadat muskelfäste eller nåt.

Jag har haft fullt upp sedan senast jag skrev här. Massor med roligheter. Fått herceptin, haft besök av Ulrika och två små sötnosar, haft en dag på stan med C (utan de små...), lunchat med Viktoria, hjälpt till lite inför Åsa o Jockes bröllop, varit på bröllop (helt underbart fantastiskt!!!!) och sedan hämtat mig efteråt;-) Det blev lite sent i lördags om man säger så och lite trött var jag allt igår.
Det är helt underbart att orka med så mycket. Jag är inte så orolig längre för att jag ska vilja, men inte orka med, när jag ska börja jobba.

Linn skulle varit på kalas igår, men det blev tyvärr inställt. En syster till kalasbarnet som blev så sjuk att hon fick åka in till sjukhuset. Vi håller tummarna!
Då blev det istället bio med kompisarna Albin och Truls. Även Petronella fanns där. Jag gick med de tre som fick sitta för sig själva med mig två rader bakom. Linn satt i mitten och mös!!;-) 
Själv satt jag med mina 3D-glasögon och var himla fascinerad över tekniken. Tyckte det var jätteroligt!

Nä, nu måste jag gå ut med hundarna. Byggaren får väl helt enkelt vänta i några minuter - om han nu skulle råka komma medans jag är borta. Det är väl bästa sättet att få honom att komma kan jag tänka mig...;-)

Kram på er allihop!!
Elisabeth