Brrrrrrr...

....usch vad kallt det blev! Kom precis in från en runda med hundarna och var alldeles blåfrusen om händerna. Då hade jag handskar på mig ändå!

Igår var jag på sjukhuset kl 10 för simulering inför strålningen som drar igång imorgon. Det gick bra. Inga konstigheter och jag fick prata med en läkare som berättade lite runt allting. Han sjukskrev mig tom 30. juni.
Jag fick fina streck som de ritade på mig med tuschpenna. Sedan "fixerade" de dom med plåsterspray;-) Det är tänkt att jag ska ha de tills strålningen är avslutad om 5 veckor.... Ja, jag får duscha under den tiden!;-)

Jag åkte hem och sen blev det en liten sväng på vellingeblomman. I år ska vi verkligen ha mycket blommor på altanen!

Vid halv tre var det dags att åka tillbaka till sjukhuset. Denna gång för att prata med läkaren om biverkningarna från sista behandlingen och för att få min 4. kur med herceptin.
Jag har varit lite orolig i några dagar för att jag har blivit svullen i benen och för att jag fått mjölksyra så fort jag har rört mig det minsta lilla. Har inte kunnat gå ens 100 meter i relativt snabb takt utan att bli stabbig som bara den. Har aldrig känt så förut...nånsin.
Så eftersom en (mycket ovanlig!) biverkning av herceptinet kan vara hjärtsvikt (första symptom vanligtvis svullnad i benen, andfåddhet och trötthet) så var jag rätt så angelägen om att läkaren skulle titta på  mina ben.
Det gjorde han också och kunde konstatera att jag var rätt svullen. Han lyssnade på hjärta och lungor. Han var inte speciellt oroad ( skönt!), men tyckte ändå att vi skulle gjöra en hjärtscintigrafi. En undersökning med hjälp av gammakamera och en isotop som sprutas in i en ven innan.  På så vis kan man kolla hur hjärtat arbetar och om funktionen har försämrats sedan senaste undersökningen som jag gjorde i december.

Han var ju inte jätteorolig och sa att mina besvär också kunde komma av den tuffa behandlingen som jag gått igenom. Kroppen blir inte återställd förrän efter ungefär ett halvår. Sannolikt är det inget annat än behandlingen som spökar, men det känns bra att han tar det säkra före det osäkra och beställer en undersökning.
Det visade sig också att jag hade lite lågt hb. 96 låg det på och hade gått ner med 10 sedan förra blodprovet. Resultat: 1 påse blod ska in i morgon förmiddag. Känns skönt att jag kanske får må lite bättre om några dagar. Det låga hb't kan ju också vara en anledning till att jag får så snabbt mjölksyra.
Så allt i allt var det ett bra besök. Det dröjer 4 månader till nästa... Känns lite konstigt att jag nu är "färdigbehandlad" från onkologens sida.

Då jag kom hem från sjukhuset igår eftermiddag var det dags för hela familjen att gå på 6-års kalas. Jättetrevligt!! Både föräldrar och barn hade det himla mysigt.
Då vi kom hem var jag dock helt slut. Somnade på soffan vid halv nio och gick upp i sängen och sov vidare vid elva-draget. Snacka om att gå in i väggen;-)

Idag har varit en riktigt mysig dag. Lämnade tjejerna på dagis vid nio och kände att jag var relativt pigg;-) Jag tog en sväng ut till jobbet. Fick prata med massor av trevliga kollegor och lunchade med min man;-)
Kom inte därifrån förrän halv tre. Så är det när man har världens bästa jobb!;-)
På eftermiddagen har jag tom orkat gå ut med hundarna och duscha tjejerna. Läst saga och lagt dom. Känns nästan som vanligt igen;-) Så skönt att orka göra lite mer.
Tänkte faktiskt att jag skulle försöka mig på en liten promenad efter fotbollen. Imorgon lär jag ju få vila rätt mycket....tar ungefär 2 timmar att få en påse blod.

Nu är det att se andra halvlek av fotbollen!

Kram på er alla!
Elisabeth