Nyss hemkommen från sjukhuset där det idag var dags för en ny dos med antikroppar. Det gick som vanligt hur bra som helst.
Dock var det lite jobbigt att gå in där idag. Har inte riktigt varit med om den känslan förut - har ju "hört hemma" där då, men idag kändes det helt fel!
Helt fel att gå in och se alla människor i sina sängar - med tomma blickar eller blundande med en kräkpåse nära till hands. Alla öden.
Det är ju inte jag nu. Jag är frisk! Jag vill vara frisk!! Jag vill inte behöva gå dit mer.
Som tur var slapp jag ligga i en säng på en av salarna, utan jag fick en stol istället. Det tar ju inte så lång tid.
Då kändes det lite bättre - mindre sjukt, på nåt sätt.
Imorgon ska jag jobba. Åka iväg på gruppdag. Jag har varit lite låg några dagar och just nu undrar jag om jag fixar att komma tillbaka? Samtidigt längtar jag efter normalitet.
Har fått möjligheten att samåka imorgon, men känner just nu att jag inte "pallar". Jag måste nog ha chansen att åka hem själv, om det inte funkar. Tror att det kommer gå hur bra som helst, men om jag inte har möjligheten att åka hem så kommer det ligga och gnaga. Så är det ju alltid, eller hur? Om man är rädd man inte kan sova och får sovtabletter...ja då sover man sååå gott med tabletterna i byrålådan;-)
Förmodligen kommer jag hem imorgon eftermiddag mycket trött och mycket glad!
Nu ska jag dricka lite kaffe och sedan ta en promenad.
Kram på er alla!!
Elisabeth
Att ha firat två födelsedagar
5 år sedan
Hoppas att det kommer att gå bra.
SvaraRaderaTrött kommer du bergis att bli.
Föstår känslan av att vilja veta att du kan köra själv när och om det behövs. Det är ju som du säger då det sällan behövs.
Håller tummarna att du orkar och kommer att mysa av tillvaron tillsammans med våra goa kollegor.
Stor styrkekram // Cecilia
Håller tummarna för dej i morgon, det går säkert jättebra men jag förstår din oro.
SvaraRaderaSkickar en styrkeKram!
Åh, jag vet så väl vad du menar med att komma tillbaka till sjukhuset! Visst är det obehagligt?
SvaraRaderaJag ska få antikroppar var tredje månad i tre år. Har hunnit med en gång och det var INTE roligt. Precis det du beskriver - sjuka människor överallt, allt andas bara sjukdom, sjukdom, sjukdom. Jag tyckte det var jättejobbigt och kunde inte komma därifrån fort nog.
Tvingades tyvärr ligga på en sal tillsammans med en dam som fick cellgifter och det var som att slungas tillbaka i tiden.
Nu när jag känner mig "frisk" har jag mer och mer börjat känna att jag vill lämna allt som har med cancer att göra bakom mig. Det låter säkert hemskt, men de flesta bloggar om cancer har jag faktiskt tagit bort. Jag har bara kvar din och någon mer.
Det är inte så att jag slutat bry mig om dessa människor men jag tror att man faktiskt kan behöva en paus från cancer och allt negativt. Det låter ganska hårt, va...
Hur som helst, ha en härlig dag i morgon och kör själv eftersom du känner så. Du har fortfarande rätt att sätta dig själv i första rummet, vet du...
Kram!
Lycka till! Klokt val att köra själv tycker jag, att ha en utväg. Jag tror och hoppas att du kommer att få en super dag!
SvaraRaderaKram
Annika
Det ska bli så roligt att ha dig tillbaka på jobbet igen!!!! Kram Charlott
SvaraRadera