onsdag 28 juli 2010

Österlentur och feber

Idag har vi varit på utflykt!  Skönt väder och glada familjen tog bilen och körde kustvägen mot Kåseberga. Första stoppet blev dock Smygehuk och en glass som vi hörde kallade på oss;-)

Åkte vidare till Kåseberga och Ales stenar. Åte en undebar lunch på Vendels Ale stenar - skitdyrt, men fantastiskt gott!! Väl värt varenda krona!
Gick upp till stenarna och blåste nästan bort på kuppen. Tjejerna tyckte det var rätt så kul - speciellt alla som åkte hangglider (heter det så?).

Körde vidare till Simrishamn (vinkade till ett speciellt hus i Brantevik) och väl där var det dags för fika. Gick inom ett galleri på vägen till bilen och hittade en tavla som var helt underbar. Konstnären visade sig vara från Malmö och henne kommer vi nog ringa...

Då var det dags för största "berget". Stenshuvud var målet för dagen och det gick utmärkt för tjejerna att ta sig upp. Dock inte utan såriga knän på Agnes;-)

Turen hem kördes via McDonalds i Ystad och med trötta och mätta ungar körde vi hemåt. Väl hemma upptäckte vi att Linn fått feber:-(  Tråkigt, men så kan det bli. Det har dessutom varit två nätter nu med dålig sömn och efter dagen idag blev det väl bara för mycket.

Nu ska jag ta in tvätten. Skulle bli regn säger dom.

Sen vill jag säga att jag tänker mycket på en bröstsyster - L - som idag fått dåliga besked.  Vad mer kan man säga? Jävla skitsjukdom!

Slänger med några bilder från idag + en "tannalös" tjej;-)

Kram på er alla!!
Elisabeth

2 kommentarer:

  1. Vilken härlig dag!
    Här spöregnar det och jag passar på att sitta lite framför datorn. Julia 2 år leker själv (har inte hänt tidigare under så här lång stund) och sjunger för full hals. Ibland slår det än att det är de här små stunderna som är livet. Kanske kan man tacka cancern för något iallafall :)
    Ha det Bra! Kram Anna

    SvaraRadera
  2. Hej Elisabeth!

    Vet inte riktigt var jag ska börja och hur långa kommentarer man kan skriva här egentligen :) Efter att du var inne hos mig på salongen funderade jag väldigt mycket på hur du hade det. Jag kunde inte förmå mig att gå in på din blogg, eftersom jag är en blödig människa hahaha. Så det tog mig ungefär till april...då satte jag mig en lördagkväll och sträckläste varenda inlägg du gjort det senaste halvåret...jag grät så mycket att jag var helt slut efteråt. Inte bara sorgsna tårar, utan även "gladledsen" tårar som dina vackra döttrar brukar säga :) Du skriver med mycket humor trots din situation och bjuder till många flin o fniss mitt i allvaret(tur det kanske för oss som läser :)) och visar på en stor kämparanda! Ditt skrivande påminner mig också om att uppskatta det jag har och att njuta av livets goda stunder:)

    Jag vill bara säga att du är en fantastisk person Elisabeth, och att jag saknar att ha dig på salongen. Jag följer dig här och tror starkt på dig! Kämpa på och så ser jag fram emot att få göra dig fin i håret igen så småningom:) Ps. Du är väldigt fin i din peruk, den ser så naturlig ut.

    Stor kram
    Johanna, Larsson&Lange

    SvaraRadera