onsdag 30 december 2009

Bättre!

Nu mår jag betydligt bättre. Har bara tagit minimidos av anti-illamående idag. Kommer strunta i det imorgon. Har dessutom kunnat äta med relativt god aptit så jag är rätt nöjd;-)

Tvättade mitt 3 millimetershår idag... Nu ser jag ut som en skabbig hund! Ha ha ha!!!
Det blir nog att raka det ordentligt imorgon.

Känns nästan lite som jag först nu börjar inse vad det är som händer med mig. Undrar om det är nån sorts konstig biverkning av cellgifterna som gör mig lite "off". Har känt mig nerstämd sedan behandlingen, men det börjar släppa idag. Skönt!!!

Nu ska jag äta nåt litet och sen kanske frossa i lite B&J glass som vi fick till jul;-)
Sticka lite och allmänt slappa i soffan (som att jag gjort nåt annat de senaste dagarna...hahaha!)

Må så gott allihop så hörs vi igen om ett tag!
Kram//Elisabeth

måndag 28 december 2009

Från soffan

...bloggar jag nu. Inte läge att sitta vid datorn. Efter behandlingen igår har jag spenderat min tid antingen i soffan eller sängen.. Mår mycket sämre den här gången. Mått illa nästan hela tiden sen jag kom hem igår. Nu idag har jag fått öka dosen med anti-illamående. Jag känner att jag egentligen är hungrig nu; men så fort jag äter nånting så hotar det med att komma upp igen;-) Tråkigt!
Jag kommer nog må betydligt bättre imorgon eller iaf nästa dag. Har ändå gott hopp om att nyårsafton kan bli riktigt mysig med god mat.

De ökade dosen igår. Kanske det är derför jag mår lite sämre nu.
Tjejerna har beställt tacos till middag. Jag får se hur mycket jag fixar att få i mig.

Nej, nu blev det mycket klagande...;-) Jag har iaf tagit min dyrbara neulastaspruta i magen. Det var inte alls så läskigt som jag trodde på förehand!
Nu ska jag fortsätta slötitta på tv. C och tjejerna är nere på stranden en sväng. Kommer nog snart hem eftersom det börjar bli mörkt;-)

Kram på er!
//Elisabeth

lördag 26 december 2009

Sådär ja...


...då var man snaggad!

Det kändes lika bra att stubba sig. Varje gång jag drog fingrarna genom håret fick jag massor med mig, så det var lika bra att göra det idag. Vet att jag inte hade orkat göra det efter behandlingen imorgon och då hade vi haft hela huset fullt med hår om ett par dagar istället...
Tycker själv att det blev helt ok. Tom bättre än när tjejerna hade varit framme med saxen;-)
Linn deremot blev jätteledsen och tycker att jag är superful! Hon gillar dock att håret känns mjukt. Jag har varnat henne för att det lilla jag har också kommer att ramla av, men vet inte riktigt hur mycket hon fattar av det. Har lovat henne att hon ska få rita en gubbe på/i bakhuvudet på mig;-)
Agnes tycker mest det är roligt att känna på stubben. Verkar inte bry sig alls om hur det ser ut!

Det känns helt ok inför imorgon. Har lite pirr i magen, men det är väl inte så konstigt tror jag.
Undrar om det kommer bli mycket värre med illamående och trötthet, eller om det kommer kännas ungefär likadant. De säger ju att det bara blir värre och värre för varje gång, men frågan är ju hur mycket värre?
Äh, det ger sig imorgon;-)

Haft mysigt besök av goa vänner i eftermiddag/kväll! Vet inte när det blir läge nästa gång.
Nu ska jag slappa i soffan...gör jag inget annat? ;-)

Stora kramar på er alla!!
//Elisabeth

fredag 25 december 2009

Juldagen

..och vi är lite trötta allihop. Tjejerna leker med alla sina julklappar och tittar lite på film emellan varven. Jag själv ligger mest i soffan och slappar;-)

Det var en riktigt mysig julafton igår. Farmor o farfar, Martin och Marina var här och vi åt mycket god mat och hade det riktigt trevligt. Vi fick tom lite nattamat som Marina gjort själv och tagit med sig - ravioli i buljong. Supergott!!
Kom i säng vid halv två på natten;-)

Idag har jag blivit korthårig (låter som en beskrivning av en hundras...;-)).
Det var dags idag. Jag var rädd för att det inte blivit mycket för tjejerna att klippa om vi skulle väntat till imorgon...




Så nu är det bara att dra över med trimmern (mera hundprat...) och sedan får C raka av mig de sista testerna. Lite bonvax sen, så blir det nog bra;-)
Det känns helt ok att va kort, men misstänker att det kommer kännas lite mera i själen när rakhyveln kommer fram. Ähh, det blir bra. Det växer ju ut igen!

Nu ska jag försöka komma på nånting att ge ungarna att äta. Inte särskilt hungrig idag, men nåt kommer jag nog på. Vi tänkta äta rester från ribba imorgon eftermiddag när C kommer hem. C jobbar kväll idag och förmiddag imorgon. Sen är han ledig till ut i januari nån gång.

Nu hittar jag inte på mer att svamla om...;-)
Kram och god fortsättning till er alla!
//Elisabeth

onsdag 23 december 2009

Håret.....

...har börjat trilla av...
Nu var det dags. Tror jag kan tvätta det ikväll och gå genom morgondagen utan alltför stora problem, men juldagen kommer det definitivt att va dags för tjejerna att få leka frisör.
Känns lite jobbigt, men ändå inte. Det knasigaste är nog att jag blev förvånad! Av alla känslor jag kunde fått så var det förvåning jag mest kände;-) Som att jag inte visste att det skulle ramla av;-)

Ja, ja, så kan det gå. Nu blir det sjal och peruk framöver om jag inte ska gå runt och frysa.

Annars har det varit en lugn dag. Körde till Vellinge och hämtade mitt nya körkort. Har ju "bytt" namn - numera heter jag Elisabeth Kjellander Bestum!
Njuter av att krama mina små tjejer. Linn har inte feber längre och vi kramas mest hela tiden;-)
De längtar som små tokar till imorgon. (mamma också!!)
Vi har ju haft lite julafton varje dag eftersom vi haft julkalender från Norge;-) Helt underbart! Och idag låg där present till mamma och pappa. Jättefina tumvantar (lusekofte-stil) till C och röda, supersnygga pulsvärmare till mig. Verkligen inte vilka klappar som helst i den julkalendern kan jag meddela!!

Nu ska jag hoppa i duschen och hoppas att inte sluket är fullt efteråt. Sen kommer Åsa förbi för att byta böcker med oss. De får dom som vi har läst och vi får deras. Bra va?
Sen är det kvällen för de små och vi ska slappa lite. Har något litet kvar att slå in, men det mesta är gjort.
Vi städade lite igår och idag så nu njuter vi av doften av rent hus. Minsann tur det är jul ibland så vi får lite städat och fint här hemma;-)

God jul till er allihop!!!!

Kram//Elisabeth

måndag 21 december 2009

Hög som ett hus...;-)

Nu så...har neulasta-sprutan fixat till det. Nu är jag istället mycket hög i mina värden. Jag är förmodligen bara lite "sen" på att reagera på sprutan.
Mina totala vita låg på 15,3 och de viktiga neutrofila låg på 8,2. (normalt mellan 1,7-8,0)

Så nu vet vi att jag får hjälp av neulastan och att jag definitivt får behandling den 27.

Jag är jätteglad för att de hade gått upp så bra!!!!!

Har dessutom lagt om min picc-line på vårdcentralen idag. Mycket trevlig sköterska!

C jobbar eftermiddag och jag är själv med tjejerna. Linn hade 37,6 i temp precis. Jag kollade eftersom jag tyckte hon varit liite trög med maten. Jag har haft lite förhöjd temp idag också, men det blir nog inget av det...hoppas jag;-)

Ojdå...glömde nästan berätta.. Jag har varit och fått en "riktig" BH idag med en "riktig" protes. En sådan som väger lite mer än luften;-) Och som är mjuk;-)
Jag känner mig riktigt fin nu när jag inte längre är jämntjock, utan faktiskt har lite former igen!!

Så nu ska jag och tjejerna mysa tillsammans. De tittar på Ice age 3 - sin nya favoritfilm och jag tänkte titta med dom samtidigt som jag stickar lite. Går rätt snabbt med tröjan till Agnes.

Kram på er!!
//Elisabeth

söndag 20 december 2009

Snö snö snö!

Vi har varit ute flera gånger både idag och igår och njutit av snö(o)vädret. Igår åkte vi till en pulkabacke där typ alla andra i Höllviken var också, men idag har vi mest varit hemma. Tjejerna har provat skidor för första gången. Jättekul, tyckte dom båda.

Själv har jag också haft kul i snön. Hoppas dock på lite högre värden när jag ska ta blodprov imorgon bitti. Det vore ju kul att inte behöva vara hemma hela tiden, eller att träffa folk enbart utomhus. Det är ju iofs rätt kul nu när det är så fint väder och mycket snö. ,men kan tänka mig att det inte är riktigt lika kul när det öser ner i en vecka;-)
Det hör ju inte till vanligheterna med snö innan jul i Skåne.

Annars har jag börjat få lite ont i huvudbotten och det var tydligen ett tecken på att håret är på väg att åka. Vi får väl se om tjejerna får klippa mig innan eller efter julafton;-)

Nu ska jag hoppa i duschen och tvätta det berömda håret, kanske för sista gången, och sedan ska vi titta på en Wallander-film vi inte har sett förut.
En lugn hemmakväll...inte så ovanligt just för tillfället;-) Hehehe!!

Kram på er alla
//Elisabeth

torsdag 17 december 2009

Låg

.....i mina värden!

De ringde mig från onkologen idag. Imorse var jag nere på vårdcentralen och tog blodprov för att kolla min vita blodkroppar och det visade sig att jag var jättelåg trots benmärgsstödet... Inge kul alls!! Jag kan inte torka näsan på Agnes för hon har lite grönt snor och ska undvika att krama om henne... Hur f*n gör man det?

Sköterskan som ringde blev mycket förvånad då jag berättade att jag tagit Neulasta-sprutan. Tydligen ska normalvärdena ligga mellan 1,7-8
De ringer om man går under 1. Jag låg på 0,5.....
Känns inte bra alls att jag redan är så låg trots både neulasta och lägre startdos.

Å andra sidan sa hon att jag ju kan va på väg upp igen. Ska ta nytt blodprov på måndag och de ringer mig i vilket fall som helst så jag iaf får veta.

Äh... var bara tvungen att skriva av mig lite. Det blir säkert bra det här. Jag ska ta sprutan i magen nästa gång för att se om det ger bättre effekt. Tydligen är upptagningsförmågan lite sämre när man tar den i låret som jag gjorde.

Nu ska vi äta underbar julskinka som C har kokt och griljerat idag. Linn kan nästan inte vänta....hon bara älskar julskinka och har tjatat om den hur länge som helst;-) Agnes å andra sidan äter inte julskinka, men äter desto mer av kräftsillen!!

Kram på er allihop och ta hand om varandra i julstöket!
//Elisabeth
video
video

måndag 14 december 2009

Lucia-firande på dagis

...fick jag va med på idag. Sååå mysigt!! Fast det satt lite långt inne...

Vaknade med grym huvudvärk som suttit i sen igår kväll och riktigt ONT i huden på hela överkroppen. Konstig biverkning, men antar att det kommer av cellgifterna. Känns nästan som det siger neråt i kroppen för nu på eftermiddagen och kvällen har jag även börjat känna av det i benen...

Jag har blivit grymt väl omhändertagen av min undebara C idag. Han fixade tabletter i morse då jag bara ville dra täcket över huvudet, ordnade underbar lunch åt oss (pasta med röklax och fänkål), följde med mig till onkologen för att lägga om min picc-line(igen...nu får det va bra!), gjorde supergod middag och fixade dessutom allt till tjejernas luciafirande.
Jag känner mig mitt upp i allt så fantastiskt lyckligt lottad som har en så underbar man!!! :-D

Tjejerna sjöng av full hals på lucia idag. Dom hade verkligen kul!!! Det var skönt att kunna ta sig dit och få se och höra. Det ger så mycket energi bara att få va där!

Nu ska jag strax hoppa i säng...eller kanske gå..;-) Iaf ska jag snart sova. Måste bara komma ihåg att ta min antibiotika som jag börjat med idag. Glömde ju förstås första tabletten imorse, men det får bli lite kortare mellanrum just idag. Ska ta dom nu i en vecka i förebyggande syfte.

Nä, nog med svamlande nu..;-)
Kram//Elisabeth

söndag 13 december 2009

Jävla picc-line!

Nu är jag redan trött på skiten... Inge kul. Det gör ont i linan så fort jag rör mig, och den har dessutom börjat blöda igen efter jag var inne på onkologen och fick den fixat igår. Och nu har det blött rätt mycket...
Nu får det va bra! Måste ringa vanliga avdelningen imorgon. Orkar inte ta tag idet ikväll.

Annars har vi varit på julgransjakt idag, men hittade inte den perfekta;-) Det får bli nån annan dag!
Fikat glögg och lussebullar. Jättemysigt!

Men nu är det tyvärr så att jag är less på skiten så nu ska jag äta risgrynsgröt och "sura" i soffan;-)
På den goda sidan idag så har jag inte behövt ta medel mot illamående... Det ni!

Kram//Elisabeth

lördag 12 december 2009

Nu så...

...känner jag av allting. Tror det är sprutan från igår som spökar mest, men idag har jag haft riktigt ont i huvudet och ont i rygg och höfter. Trött som en örn och har behövt vila en stor del av dagen. Nästan konstigt att säga det, men det känns nästan bättre att jag mår lite sämre...då händer det iaf nåt i kroppen!

Kände innan att jag är lite öm i huvudbotten och väntar med spänning på när håret ska ramla av;-) Händer nog inte ännu, men innan julafton fins det stor chans att jag är kal.

Har varit inne på onkologen idag med. Min picc-line har blött lite och de ville byta förband och sprita av den lite så jag inte ska få nån infektion. Då jag kom hem var jag så trött att jag sov en liten timme;-)

Nu har vi suttit i soffan hela familjen och tittat på Ice Age 3. Mycket trevlig film;-)

Ha det så bra allihop!
Kram//Elisabeth

fredag 11 december 2009

Status quo

Jag mår inte alls så pjåkigt, måste jag säga... Tar medel mot illamående enligt ett schema jag fick igår. Har inte behövt gå upp i doser så det verkar funka bra. Mycket bättre än jag förväntat mig;-)

Å andra sidan innebär ju just denna behandlingsarmen i studien att det är meningen att öka doserna av cellgifter efterhand. Så det blir förmodligen värre...;-) Utgångsläget är ju inte tokigt iaf! De kollar med blodprov och ger benmärgsstöd i sprutform (gav mig själv min första spruta i låret idag) just för att kunna ge mig högre doser. Det finns tre höjningssteg.
För övrigt så fick vi igår veta att det inte är någon billig spruta direkt... Varje spruta jag ger mig själv kostar 12000...... Det blir 96000 totalt efter 8 behandlingar! Sug på den ni!! ;-)

Just nu känner jag mig lite ruggig i kroppen. Det är tydligen en vanlig biverkning av just sprutan. Jag kommer förmodligen få rätt ont i lår och höfter (ställen där det produceras mycket benmärg) men det finns goda chanser att ta bort det värsta med vanlig alvedon. Och hjälper inte det så fixar de starkare till mig från onkologen.
Jag känner mig oerhört väl omhändertagen!!!

Tyvärr verkar det som att båda tjejerna håller på att bli sjuka igen. Förmodligen C som smittat dom med förkylningen han fick från mig;-)
Hoppas det inte blir för mycket feber. Lite konstig känsla att inte kunna hjälpa till lika mycket med sjuka barn även om jag känner mig i rätt bra form. Det är å andra sidan inte alls värt att ta några risker. Mina sämsta dagar om man tänker på immunförsvaret är dag 7-10. De tar blodprov dag 8, 11 och 13 och sen är det på det igen med ny behandling dag 14 (om proverna är bra nog, vill säga)

Nej gottfolk, nu ska jag strax kolla resultatet i Idol och ta ett par alvedon;-)
Ha en riktigt trevlig helg!!
Kramar//Elisabeth

torsdag 10 december 2009

Hemkommen

...från cytostatikamottagningen...och mår helt ok faktiskt. Lite trött och knasig i huvudet, men det är ju å andra sidan inget nytt;-)

Idag har jag fått två olika typer av cellgifter. Först det röda, som heter Epirubicin, det tog en timme. Sen var det dags för Cyklofosfamid som tog bara en halvtimme. Lite sårtvätt och allmän ompyssling efteråt. Sen var det dags att åka hem. Nästa behandling bli inte förrän den 27!!!! Hurraaa! Nu kan det bli en riktigt trevlig julafton ändå.
Det var lite ledsamt precis när hon startade droppet, men nu känns det mycket bättre. Nu ska vi ta kål på eventuella cancerceller!!!!





Vi ska äta lite innan vi hämtar tjejerna. Sen tänkte jag ligga lite halvslött i soffan och titta på tv. Och vänta på eventuella symptom...säger Conny från sidan här;-)
Hur som helst..hoppas jag slipper må så dåligt ikväll. Om det nu skulle hända, så har jag ett arsenal av anti-illamående jag kan ta.

Mycket mer har jag inte att berätta idag, tror jag. 1 behandling avklarad, bara 7 kvar!

Ta hand om varandra!
Kramar//Elisabeth

onsdag 9 december 2009

Dan för dan...

...och jag mår fortfarande (förvånansvärt?) bra i själen inför imorgon. Känns som jag på nåt vis har accepterat att jag kommer få cellgifter då;-)

Inläggningen av picc-linen idag gick jättebra! En fantastisk, underbar sköterska som heter Lisa som la in den. Vi klickade direkt och hade hur trevligt och roligt som helst. Skrattade som bara den;-) Jag fick dessutom en massa extra info eftersom jag tycker det är lite intressant med sådana saker;-)
Det blev tyvärr endel väntande eftersom radiologen var hungrig innan han skrev under på att slangen satt rätt...
Känner inte så mycket av den. Gör lite ont precis där den går in, men det är tydligen helt normalt och går över.

Har slagit in julklappar som ska skickas till Norge. Ätit av de goda lussebullarna;-)
Och Maria...jag förstår mycket väl att du blev sugen!!! Dom ÄR jättegoda;-)
Gått en lång(?) snabb runda med Åsa och dessutom fikat lite till.
Allt i allt en riktigt bra dag!

Imorgon ska tjejerna hämtas av Åsa o Jocke. Vi kommer nog inte va hemma från cytostatikamottagningen förrän vid 5-tiden. Då kan de hämtas i lugne och ro och äta middag där innan vi hämtar upp dom sen. Eller bara Conny...;-)

Just nu har jag inte mycket sug i magen när jag tänker på att jag ska få min första behandling imorgon, men jag räknar kallt med att det kommer bli värre ju längre fram på dagen det går. Vi får ha lite saker att göra innan det är dags att ta sig dit.

Nu ska jag strax gå och lägga mig. Kan säkert va bra att få så mycket sömn som möjligt.

Kram på er alla och håll tummarna/kryss fingrene för mig imorgon!!!
//Elisabeth

Förresten...ber om ursäkt ifall nån tycker det ser läskigt ut med "det röda"....;-)



tisdag 8 december 2009

Tisdag kväll

...och det börjar närma sig...

Jag har mått riktigt bra idag. All sjukdom borta. Hurraa!! Varit runt och fixat endel grejer. Passat på att äta god mat och promenerat. Tjejerna har varit på dagis och myst.
Vi har bakat lussebullar. Våra egna med smör och mandelmassa...MUMS!!!

Vi har berättat lite mer för tjejerna idag. Om hur jag kommer må. Att jag förmodligen kommer va lite tråkig och trött. Ligga mycket i sängen eller på soffan de första dagarna efter behandlingen, men att det är för att alla de dumma cellerna från den sjuka tutten ska försvinna. Att medicinerna går ända ut i toppen på stortån och till toppen på huvudet för att HELA jag ska bli frisk. Och att det är dundermedicin har de redan förstått eftersom vi pratat mycket om att håret kommer trilla av.
Det känns spontant som att Linn tänker väldigt mycket, men det kommer liksom inga frågor. Jag försöker att inte pressa henne, men jag säger med jämna mellanrum att hon får ställa vilka frågor som helst...oavsett vad det är hon undrar över. Hoppas bara att hon inte går och mår på nåt sätt dåligt över det här. Det syns att hon tycker det är lite "äckligt" när jag berättar om slangen som ska in i min arm. Jag försöker verkligen göra det till nånting både intressant och roligt/knasigt. Men Linn tycker verkligen inte om blod eller sprutor eller dylikt, och det här är nog på gränsen för henne. Det viktigaste måste ju ändå vara att jag så gott jag kan försöker visa att det är helt ok för mig. Det är ju dessa saker som ska göra mig frisk!

Och just det är nåt jag måste säga till mig själv just nu. Det börjar kännas rätt jobbigt, och jag har inte riktigt vågat känna på hur rädd jag är inför första behandlingen på torsdag. Det kommer bli ångestladdat, men det är nog rätt så naturligt.

Idag ringde syster Lotta från onkologen. Hon kunde berätta att jag har kommit i den tuffa behandlingsarmen med cellgifter varannan vecka. Och 8 behandlingar istället för 6.
Det känns ändå som jag på nåt sätt skulle blivit lite besviken om jag inte fått den... Det var ju ändå det man skulle ta ställning till...om man kunde tänka sig att köra den innan man fick säga ja eller nej till studien. Om man sen då inte skulle få den utan standardbehandling... Skulle nog kännas lite "tråkigt". Låter det knäppt?

Jag pratade med min kära syster nu ikväll. Känns så skönt att veta att hon kommer ner snart igen. Vi ska bara se lite hur jag mår så man kanske kan se nåt litet mönster. Det blir inte innan jul förstås, men jag hoppas hon kommer tidigt i det nya året;-) Jag kommer sannolikt att få min andra behandling lilla julafton... Kul va?

Hege, tusen takk for koselig prat!! SÅ deilig å vite at du fins og at du kommer snart igjen, selv om jeg kanskje ikke blir like morsom å omgås med;-) Det föles bedre i forhold til torsdag nå enn för vi pratet!

Imorgon är det dags för inläggning av picc-line. Det känns konstigt nog inte så himla farligt... Har fått veta att de lägger lokalbedövning (är inte spruträdd) och att det inte gör ont inuti när de för slangen in. Så då så! Det ända som känns lite jobbigt med det är att jag liksom är färdigpreparerad... Det är sista grejen som måste på plats innan de ger mig gifterna på torsdag.
Men å andra sidan....jag kommer knappast att förbli frisk om jag INTE får dessa fina gifter;-) Så därför; In med skiten bara! Ta kål på all jävla cancer som kan tänkas finnas kvar!!

Nu ska jag strax lägga mig. Måste ut med hundarna först bara. C har åkt till jobbet för att jobba natt, men han kommer hem tidigt imorgon för att följa med in till onkologen.

Så god natt på er alla!
Kramar//Elisabeth
video

söndag 6 december 2009

Söndag eftermiddag..

....och det blir pannkakor igen till mina stackars små flickor..;-) Jag mår inte alls bra idag, tyvärr.
Ifredags blev jag rätt risig utpå kvällen. Igår bröt allting ut med vansinniga nysattacker och en näsa som bara rann. Inatt blev jag dessutom dålig i magen. Riktigt ont!
Det har hållit i sig hela dagen och jag har dessutom feber. Så himla tråkigt, men ändå bättre att bli sjuk nu så man kan bli frisk tills på torsdag.

Hoppas jag är mycket bättre till imorgon. Inget speciellt jag ska göra, men vore kul om man kunde göra goa lussekatter med tjejerna!

C jobbar eftermiddag. Det blir mycket TV idag...och film...och låna mammas mobil...
Orkar inte riktigt va stränga mamman nu;-)

Nu ska vi äta.
Hörs allihop!!

Kram//Elisabeth

fredag 4 december 2009

Hurraaaa!!!

Jag har egentligen bara en sak att säga idag.... Min CT-undersökning var REN!!!!!!!!
Så himla UNDERBART!!!!!!!

Så...nu blir det studie. Vet dock inte än vilken intervall..återstår ett prov jag ska ta på måndag - graviditetstest...av alla saker;-)
Tydligen standard innan man påbörjar cellgifter.

Nu är det fredagsmys! Lite glögg och lite godis.

Kramar på er alla!
//Elisabeth

torsdag 3 december 2009

Torsdag eftermiddag


...och jag har kommit hem från jobbet. Tjejerna har varit hemma från dagis idag med, men igår och idag har det varit Linns tur att ha feber. Skönt att ha ett så förstående jobb som fixar så vi slipper ta med tjejerna dit och byta barn på jobbet.

Phuuu, vilken dag det var igår... Undersökningarna gick bra. Jag vet förstås inget om vad de visade, men allt gick rätt så smidigt.
Jag trodde jag skulle göra ett ultraljud av hjärtat, men det var det inte alls. Det var nån form av kamera som skulle mäta in min hjärtfrekvens och sen fick jag två olika sprutor som skulle fixa så man såg mina röda blodkroppar och så att mitt hjärta lyste upp under undersökningen. Knäppa grejer!
Allt gick bra iaf, och jag var klar lite över tio.

Jag kände mig lite stressad och Johanna var lite förkyld så vi struntade i lunchen. (vilket istället resulterade i att jobbet fick supergoda chockladkolor!!!) ;-)
Gick runt och fixade lite julklappar och blev klar lagom till tiden hos perukmakaren.
Det var en trevlig upplevelse. Jag hittade t.o.m en peruk som jag fick med mig hem! Jag tyckte själv att den blev riktigt bra, och rätt nära hur jag brukar se ut. Jag ska möjligen klippa ur den lite till på sidorna, men det är bra att vänta tills man ser hur det blir utan hår under. Det gör det hela lite extra bulligt nu när jag fortfarande har mitt eget hår under.

Har haft en trevlig dag på jobbet med lite lagom trafik. Och imorgon är det dags för sista passet på ett tag... Känns lite trist, men det ska ändå bli bra att komma igång.
Igår var jag helt superslut då vi äntligen kom hem från farmor och farfar. En huvudvärk som inte var av den här världen, och tabletterna funkade sådär. Kände mig riktigt risig och trött. Medans jag satt och tyckte som mest synd om mig själv kom jag på att det förmodligen bara var en andeviskning jämfört med vad som komma skall.... Hmmmm... Undrar hur det kommer bli. Det är ju bara att vänta och se, men jag känner att jag inte direkt längtar.

Har visat mig med peruken på för tjejerna nu och de tyckte nog att det blev rätt mammalikt;-) Jag tog ett foto så ni får se hur jag kommer se ut lagom till jul;-)

Tjejerna är fortfarande rätt så mammiga. Eller egentligen pappiga också. Det är lite allmän separationsångest känns det som. Vi försöker förbereda dom så gott det går med att prata lite lagom om medicinerna jag ska få sen. Det känns som det går in och de är fortfarande väldigt snälla med mig och klappar på mig lite både här och där.

Mina andra lymfkörtlar har iaf börjat funka igen. Jag har nog i princip ingen vätska kvar under huden. Känns mycket bra. Fortfarande sådana kärlsträngar, men jag stretchar på rätt bra. Tycker själv att jag har mycket bättre rörlighet nu än bara för en vecka sedan.

Så nu väntar jag egentligen bara på att få veta vad undersökningarna igår visade(förhoppningsvis inget!), och få veta vilken behandlingsarm jag ska få. Bara en vecka kvar idag...vid den här tiden är jag precis klar på cytostatikamottagningen och förhoppningsvis på väg hem. Ska få första behandlingen kl.14.00

Nej, nu har jag svamlat tillräckligt!
Ta hand om er allihop så hörs vi snart.

Kram//Elisabeth

tisdag 1 december 2009

Vaccinerad

...är jag nu. Det var på håret, kan jag säga... Tydligen var vaccinet slut till 50-59 åringarna som skulle fått idag. Istället vaccinerade de 6mnd-3år. Jag fick ändå eftersom mina skäl var rätt vektiga...;-) Nu undrar ni kanske varför jag skulle få idag tillsammans med "gamlingarna";-)....men det var så att Conny och jag bytte tider.

Igår skrev jag på papperet för studien. Nu ska bara allt se bra ut på undersökningarna som ska göras imorgon. Därefter skickar de in resultaten till Stockholm och jag får äntligen veta vilken behandlingsarm jag kommer få. Den vanliga eller den med tvåveckors-intervallen.

Jag jobbade igår kväll och i förmiddags. Ska även jobba torsdag och fredag förmiddag. Den lediga dagen imorgon går åt till undersökningar och peruk-testande.

Jag börjar dagen imorgon med lite frukost kl05.00 Därefter ska jag blanda till 1 liter vatten med kontrast, som jag fått på röntgen. Sen ska jag dricka det enligt ett uppgjort schema tills jag kommer in och ska undersökas kl07.30 Då får jag mer kontrast. Troligen intravenöst. De kör undersökningen, en CT av bröstkorg och buk. Sen ska jag ha nästa undersökning, ett ultraljud av hjärtat + EKG, kl09.00. Nästa besök är hos perukmakaren kl13.00. Fått en tid för utprovning då. Däremellan tänkte jag köpa lite julklappar och hinna med en lunch med Johanna. Och sen måste jag nog ha lite semester...;-)

Agnes hade fortfarande lite feber imorse. Lite förhöjd temp även nu på eftermiddagen, så de får stanna hemma imorgon också. Farmor och farfar rycker in vid lunchtid imorgon så Conny kan gå till tandläkaren... Konstigt...jag får luncha med en kompis och C får gå till tandläkaren...visst är livet rättvist...hehehe! ;-)
Sen kommer C efter till perukutprovningen. Han måste ju också ha ett lite ord med i laget. Det känns bättre att ta ett sådant beslut tillsammans.

Idag kom det ett gigantiskt paket till oss från Norge! Vi fick en julkalender från min morbror/pappa och hans sambo Åsne. Tusen takk!!!! Det var utrolig koselig og vi ble veldig glade alle sammen! Jeg ble til og med litt "gladledsen", som Linn pleier si...;-) Sender med en liten film der jentene åpner dagens pakke!

Nu skall vi snart titta på bolibompas julkalender på TV. Dricka lite kaffe och mysa till det lite.
Jag har lovat mig själv att jag ska vara duktig och krypa under täcket senast 22.

Kram på er allihop! //Elisabeth
video

lördag 28 november 2009

Glömde filmen...

.....hoppas jag får till det nu då!
video

Lördag kväll...

...och det är Robinson på tv.
Idag har vi städat nästan hela huset. Och Linn har minsann dammsugit hela sitt rum och dessutom Agnes rum. Stora tjejen!

Imorse var det uppvisning på Linns gympa. Så himla kul att se vad de kan göra. Jag lägger vid en liten film för att visa er. Visst kan dom skrika...och springa fort;-)

Annars har jag nog bestämt mig för att gå med i studien. Jag vet ju ändå inte om jag får den tuffa kuren, men det känns bra. Om inte någon gjort likadant för ett antal år sedan hade ju inte jag kunnat få den kuren som ändå är standard nu. Det får man också tänka på.

Agnes har fått lite feber, men hon är pigg som en mört! Äter jättebra med. Svårt att få dom att somna...mycket godis i systemet;-)

Nu ska jag läsa lite Dan Brown och slötitta på tv. Kan väl vara så att det slinker ner lite godis här med...;-D

Trevlig helg allihop! //Elisabeth

torsdag 26 november 2009

Helt slut...


....är jag;-) Så det blev pannkakor till middag idag. Till tjejernas stora förtjusning:-D Både Linn och Agnes åt tre(!) pannkakor vardera. Och det var inga små, utan vanlig storlek... Själv blev jag mätt på två, kan jag säga;-)

Det har varit en mentalt jobbig dag idag. En jättebra dag, men som sagt mentalt tröttande. Jag har varit mycket nervös inför besöket hos läkaren. Varför vet jag inte riktigt, men jag börjar lära mig att det är lite så jag fungerar.
Själva besöket gick jättebra. En mycket trevlig och bra läkare som verkligen tog sig tid till att svara på alla mina 2000 frågor;-)
En av sköterskorna på avdelningen var också med. Tror att det var för att jag erbjöds en plats i en studie och att hon var en av dom som forskar där.

Själva studien innebär (om jag säger ja) att jag kommer få samma cellgifter fast tätare och 8ggr istället för 6. Vid standardbehandling ger man FEC 3ggr och sen Taxotere 3ggr (tre veckor mellan varje kur) FEC står för Fluoracil, Epirubicin, Cyklofosfamid. Det andra behandlingsalternativet blir då (F)EC 4ggr följt av Taxotere 4ggr samt med två veckor emellan istället för tre. I det här fallet ger de mig även benmärgsstöd, dvs tillväxtmedel så att immunförsvaret inte totalt ska sättas ur spel. Vet inte riktigt ännu vad jag gör, men det lutar nog åt den tuffa kuren. Allt som kan hjälpa mig att få en bättre prognos är ju guld!!!!
Eftersom man inte kan ge Herceptin tillsammans med Epirubicin så börjar man först med det när man börjar på Taxoteren. Skönt att veta att jag ändå kan få den "bästa" kuren fast jag ska ha Herceptin.

Innan behandlingen kan börja måste det hända några saker. Jag ska göra ett ultraljud av hjärtat samt EKG. Ska även göra lungröntgen samt "tjatat" mig till en CT av överkroppen för att säkerställa att där inte finns nåt skit på nåt annat ställe.
Sen sätter dom in en PICC-line i armen dagen innan behandlingen börjar. Det är en "säker" infart som kommer sitta kvar tills behandlingen är avslutad. En silikonslang läggs in via ett snitt i överarmen(evt armhålan) och slangen förs med hjälp av ultraljud in till en punkt rakt ovanför hjärtat. Sedan kontrolleras detta med röntgen. Det tejpas fast och plastas så att jag kan duscha med den. Måste läggas om antingen på avd på MAS eller på vårdcentralen en gång i veckan.
Det ska även tas blodprover mest hela tiden förstås. Även nu innan. Jag kommer få springa som en tätting...;-)

Så nu undrar ni väl säkert när jag ska börja... Den 10. december är det dags för första kuren. Det första jag tänkte var...det är ju skitlänge till!!! Men nu känns det mest bara bra. Jag får jobba nästa vecka vilket jag tycker är jätteskönt och jag får lite tid att vänja mig vid tanken på hur det blir framöver. Speciellt om jag ska ha den lite tuffare kuren.

Nu ska jag gå upp till tjejerna som leker där och börja förbereda för kvällen. Sen blir det horisontalläge i soffan kan jag meddela!!!! Så trött att jag knappt vet vad jag heter!!;-)

Hoppas ni är lite klokare allihop. Jag hör förstås av mig snart igen:-)

Kram//Elisabeth

onsdag 25 november 2009

Onsdag kväll

...Och jag känner mig lite lätt nervös inför morgondagen. Egentligen inget att va nervös för, men det blir ändå så när jag vet att det är nåt viktigt som händer.

Jag har jobbat igår och idag och det har varit jätteskönt. Många människor som vill prata, men det känns också mycket bra. Det är ju enbart positivt att det är så många som tänker på oss och bryr sig så mycket. Tack alla!!!

Jag ska alldeles strax duscha och lägga mig, men ville bara skriva en kortis inför morgondagen.
Hoppas på snabb start på cellgifter samtidigt som jag ju fasar lite för biverkningar och så. Men förnuftet säger ändå att det är bättre att bara få det överstökat. Har läst på lite om olika cellgifter och förstått att jag kanske inte kommer få standardkuren eftersom jag ska ha herceptin också. Tydligen har det såpass stor påverkan på hjärtat att de inte ger just den kuren kombinerat med herceptinen. Vi får väl se vad dr.Lotta har att säga imorgon;-)
Jag återkommer med info här när jag vet mer.

Godatt alla! Nu måste jag i säng. Jobba 06.30 imorgon bitti.

Kram på er//Elisabeth

fredag 20 november 2009

Ut på tur aldrig sur...;-)


Har varit ute i det fantastiska vädret idag. Helt underbart med en liten runda. Vi intog en bättre lunch på Märthas i Höllviken. Kan verkligen rekommenderas!!

Moster är fortfarande bäst! Hon får verkligen jobba för födan här hemma;-) Det är leka hit och leka dit och hon ställer upp nåt helt fantastiskt!
Linn har varit i rätt bra form idag trots feber.

Jag har varit ute på nätet idag och googlat på lite grejer som stod i min journal... Skulle jag inte gjort, kan jag säga! Kunde klarat mig bra utan den informationen jag grävde fram. Conny kommer bli så arg på mig när jag berättar. Jag är också arg på mig...;-)
Skit samma, det blir ändå som det blir! Men jag tänker banne mig kämpa med näbbar och klor! Så det så!!!!

Skickar med en bild från den underbara promenaden idag.

Kram på er alla
//Elisabeth

torsdag 19 november 2009

Syster på besök!

Nu sitter jag här medans min syster spelar wii bowling med tjejerna... Det var superkul att få moster på besök!!! Linn fick tyvärr lite feber i förrgår kväll, men det som var bra med det var ju att då kan man va hemma med mamma och moster...mycket lek och kul har det blivit;-) Agnes fick ju också stanna hemma...ville ju leka med moster med!

Annars har jag fixat så jag ska jobba nästa vecka. Fått tre pass. Tisdag, onsdag och torsdag.
Jag har fått tid hos onkologen på torsdag. kl 09.00 Ska bli mycket spännande att höra vad hon har att säga. Det var lite senare än jag trott, men läkaren måste ju ha godkänt att det drog ut på tiden. Jag stod egentligen på prio 1 vecka, vilket innebär att man ska få en tid inom en vecka från det att de fått remissen. Skit samma...det blir nog bra. De kanske tar igen det från andra hållet...jag kanske får påbörja behandling snabbare efter besöket istället.
Jag har fått en såkallad "kärlsträng" under armen. Vet inte riktigt hur jag ska förklara, men det innebär ungefär att jag blivit superstel. Svårt att lyfta armen, och det ser ut ungefär som en spänd sena som går från armhålan till en plats på undersidan av överarmen. Kan gå över inom ca 2 månader. Bara att stretcha på!!!!! ;-)

Nu ska jag hjälpa till att lägga ungarna.
Vi har förresten bestämt att när jag börjar tappa håret ska tjejerna få lov att klippa i mitt hår;-) Första och sista gången, kan jag säga!! Men vad gör man inte för att de ska tycka att det är rätt ok att mamma blir skallig;-)

Kram på er alla!!
//Elisabeth

lördag 14 november 2009

Lugnt och skönt

Idag sov vi rätt länge. Inte jättemycket spring inatt, men Linn kommer in minst en gång pr natt nu. Då kan hon ligga och klappa på mig en kvart. Lilla sötis!

Linn har för övrigt haft fullt program idag. Först gympa vid 10 och sen kalas för Erik och Minea på kulhuset i Trelleborg.
Svettigare ungar ska man leta länge efter!!! Tror nog de haft superkul:-)
Efteråt fick vi med oss Truls hem. Jättemysigt!

Jag får fortfarande hur många sms som helst. Och ibland dimper det tom ner lite blommor på dörren! Vi är otroligt tacksamma för alla tankar och tummar! SÅ många människor som håller tummarna gemensamt måste ju bara göra skillnad! ;-)
Vi håller som bäst på och landar. Det känns skönt att inte göra nånting. Bara ta det lugnt.
Conny är nog duktigare än jag på att känna lättnad just nu. Missförstå mig rätt...jag ÄR otroligt lättad, men jag vet ju att jag måste genom en massa cellgift och strålning...att få återfall då måste ju bara va för hemskt. Jag tror att just risken för att cancern kommer tillbaka är nånting som man lär sig leva med. Men det kommer ta lite tid, tror jag.

Nu kommer det nog kännas skönt att komma igång med cellgifterna. Även om det kommer ta hårt fysiskt, så GÖR man iaf nånting. Det är ju dom som ska hjälpa mig att förbli frisk sen! Inte långt kvar. Kanske bara två veckor...?
Har haft lite jobbigare tankar runt det att tappa håret. Jag har egentligen tyckt att...vaddå? Det är väl inget... Men nu känns det mer och mer. Jag vill inte att (speciellt) Linn ska tycka att det känns jobbigt att jag är annorlunda. Att jag ska se konstig ut. Tror inte det kommer va nåt problem här hemma, men det kan ju va annat om man ska gå ut.
Så...därför var jag igår inom hos Larsson & Lange, där jag brukar klippa o färga håret. Jag har en underbar tjej där, Johanna, som brukar klippa mig. Jag blir ALLTID nöjd! Jag fick tag på henne och frågade om hon kunde tänka sig att färga och klippa min peruk. Hon lovade att ställa upp och jag blev jätteglad!
Så nu känns det lite bättre. Jag kommer iaf se ut UNGEFÄR som vanligt, även om det förmodligen kommer va uppenbart att det är en peruk. Bättre än att det inte alls ska se ut som jag!

Nä...nu har jag skrivit långt. Ska lägga mig och slappa i soffan.
Jag har förövrigt fyllt på i tutten...så klyftan är tillbaka;-) "Bara" 6 dagar kvar till tappning...:-o

Kram på er alla!

fredag 13 november 2009

Dagens läkarbesök

...gick mycket bra!
Vi gick därifrån ungefär 20kg lättare...vardera;-)
Jag visste ju sedan innan att jag hade minst tre lymfkörtlar som var angripna. Det totala antalet engagerade lymfkörtlar var 4(!) av 14 uttagna. Det var ändå riktigt bra nyheter. :-)
Sedan visade det sig att tumören var lite större än vi befarat, 28mm stor. När det gäller hormonpåverkan har det visat sig att den ej var positiv för östrogen eller progesteron. Detta är tydligen inte ovanligt hos yngre kvinnor. Det räknas som lite mer negativt att den ej är positiv för dessa hormoner.
HER2-positiv var den däremot. Det innebär att de kommer behandla mig med nånting som heter Herceptin. Detta kan ges samtidigt som cellgifter och håller på i ett år. Och räknas som en mycket effektiv behandlingsmetod. Vilket ju är bra!!!;-)
Vid undersökningen av tumören fann de att den är grad 3 (skala 0-3). Det är tydligen relativt vanligt att så unga kvinnor som jag(;-)) har aggressiva tumörer. Ju yngre, desto aggressivare tyvärr.
Men de tyckte inte att vidare undersökningar behövdes nu. Jag har bra levervärden och inga symptom från skelett eller lungor.

Så den vidare gången blir nu att onkologen tar över. Jag kallas till möte med en läkare därifrån. Förmodligen inte nästa vecka utan veckan därpå och sen brukar de sätta igång med cellgifter ungefär en vecka efter det. Men jag har inga exakta tider ännu.

Hoppas ni är lite klokare nu. Och lite mindre oroliga. Jag känner mig lättad, men fullkomligt tom just nu.
Det tar lite tid att hämta sig efter en sådan anspänning! ;-)

Tjejerna kändes mycket slitna idag. De vägrar att släppa mig och det var dessutom mycket spring inatt så jag hoppas, och kanske räknar med, en tidig kväll.
Sköt om er allihop så hörs vi snart igen!

Kramar//Elisabeth

torsdag 12 november 2009

Tack alla...

...ni som tänker på oss! Det behövs alla tummar inför morgondagen!
Jag räknar med att vi oavsett besked kommer va rätt slitna imorgon, så tro inte att allt är skit bara för att det är tyst på bloggen ett tag!

Kvällen har varit bra. C bestämde sig för att va hemma från jobbet nu ikväll...ett klokt beslut, tycker jag. Även jobbmässigt, men mest egoistiskt såklart;-) Tjejerna känns rätt lugna. Tror inte de förstår vad som ska hända imorgon. Linn har dock fortfarande massor med separationsångest. Men hon tycker såklart det är bäst att va på dagis;-)
Vi(läs:jag...) har haft ett litet sammanbrott nu ikväll. Men det känns mycket bättre nu. Vi har bestämt att alla besked som INTE innebär nya undersökningar är bra besked.
Sen får dagen imorgon visa vad det blir. Man känner sig rätt luttrad!

Nu är det dags att krypa i säng. Jag tror nog det ska gå bra att sova.
Håll alla tummar, gottfolk! Kryss alle fingre!!! ;-)

Kram på er//Elisabeth

onsdag 11 november 2009

I väntans tider

Sitter på sjukhuset och väntar på tappning. Conny tror inte hon kommer göra det utan att hon kommer säga att det här ser ju fint ut!!! ;-) Då kommer jag tvinga henne !
Agnes är hemma idag. Hon hostar jättemycket. Så jag är här själv. Det funkar ju också!! ;-)
Så...nu är det tappat och klart! Så skönt, men inget att titta på för den kräsmagade...;-) Lite lunch nu blir bra!

tisdag 10 november 2009

Skön dag

Underbara kuratorn Therese!!! Fantastiskt att få prata av sig i en timme och en kvart...
Idag har jag tagit tag i genutredningen. Har skrivit ett brev till min pappa. Har inte pratat med honom de senaste 8 åren så jag tänkte det kunde va på sin plats med en liten förvarning... Inte roliga nyheter jag har att komma med och rätt mycket information jag vill ha...så lite förberedelse kan va ok! ;-)
Dom vill ha information om alla släktingar helt bak till min mormor/morfar, farmor/farfars syskon! Inte lite man får gräva fram kan jag säga. Fast det är ju verkligen för en god sak!

Nu är jag rätt trött på min nya tutt som bara skvalpar runt! Så skönt med tappning imorgon. Fast å andra sidan har jag ju fått tillbaka min klyfta.....;-) Så nåt gott för skvalpandet med sig.. hehehehe!!!;-)

Imorgon är det sista kvällen jag behöver ge mig själv spruta i låret. Börjar bli liite tröttsamt nu.
Nu är det dags för sängen. Sov gott allihop!
//Elisabeth

måndag 9 november 2009

Zzzzz....

Vaknade precis....och nu är det dags att gå och lägga sig...;-)

Idag fick jag ett alldeles underbart brev från Linn då jag hämtade på dagis! Hon hade skrivit: Hej Elisabeth Jag tycker om dig (vända sida) jättemycket Kram och puss Linn. Alla orden var inringade och det hela var så underbart att jag blev riktigt "gladledsen", som Linn sade.
Jag får fina brev och teckningar varje dag nu,och från båda två, men dette tog verkligen priset.

Annars var idag den första dagen sedan beskedet om spridning då jag inte blev klubbat i huvudet av insikten ungefär två sekunder efter jag vaknat...utan idag kändes allt helt ok. Skönt!!

Har dessutom duschat (med hela mig i duschen...) idag. Också första gången sedan op. Helt underbart. Linn tittade mycket länge och ingående på ärret. Hon tycker det ser lite konstigt ut, men vi enades om att det ju var jättebra att den dumma tutten var borta. Agnes tittade också, men verkar verkligen inte lägga några värderingar i just hur det ser ut. Det är nog skillnaden på 3 och 5 år;-)

Haft en skön dag med min underbara Åsa. Vi har varit rekonvalecenter tillsammans. Hon opererade sin vad i torsdags och fick känna på narkosens härliga biverkningar...;-)

Imorgon ska jag in till sjukhuset och träffa kuratorn. Hon såg mig och pratade länge med mig efter jag fått beskedet om spridning i tisdags. En alldeles underbar människa!
Och på onsdag är det dags för bröstsjuksköterskan Barbro. Hon ska titta hur det ser ut och föhoppningsvis tappa ut endel sårvätska som ligger inuti och skvalpar runt. Och jag skojar inte...den verkligen skvalpar runt! En otroligt konstig, mysko känsla!
Så lite tappning vore inte alls fel! ;-)

Nu ska jag gå och lägga mig. Och om jag inte kan sova kan jag iaf hålla min underbara man i handen!

Kram på er alla//Elisabeth

söndag 8 november 2009

Sömn...var är du?

Har precis gått och lagt mig efter att ha sagt hejdå till våra underbara vänner. De lämnade efter sig ett tomrum som kändes svårt att fylla med vettiga tankar.
Det bara mal och surrar i huvudet på mig och jag kan omöjligen somna även fast jag är så trött att jag knappt vet vad jag heter.

Tänk om....jag kunde påbörjat genutredningen för fem år sen. Då hade jag kanske varit helt utan bröst nu, men även utan cancer som spritt sig...
Tänk om....jag kunde upptäckt knölen lite tidigare...
Tänk om....det värsta skulle hända...
Jag blir så vansinnigt arg för att just vi drabbades! Förstår inte varför. Det finns ju inget varför och det måste jag lära mig att leva med. Så vansinnigt svårt. Det blir nog bättre, men hur ska det bli det? Hur länge ska det kännas så här...och samtidigt hoppas jag att det blir hur länge som helst...för det kan ju faktiskt fortfarande bli värre. Det känns både skrämmande och skönt att det fortfarande kan bli värre, för i det ligger hoppet att jag fortfarande kan bli frisk!

Hög återfallsrisk....va fan betyder det? Betyder det 80-90% risiko för återfall?... isåfall är det ju riktig skit!
Betyder det 50-60% risiko?.... Isåfall är det ju hanterbart.
Betyder det 30-40% risiko?.... I nuvarande läge tycker jag det är riktigt bra;-)

Jag vet att jag får reda på mer om en liten vecka. Då ska jag på återbesök hos kirurgen. Väntan är lång, men ändå inte. Skulle önska att jag kunde stoppa huvudet i sanden!

Det är så underbart med kvällar som ikväll. När jag känner att jag egentligen skulle kunna säga att jag inte orkar, men när jag vet att jag kommer få känna mig som vanlig ett tag.
Och lite fasa för hur det kommer bli sen...kommer jag orka att umgås med någon överhuvudtaget?

Mycket skit som skulle ut så här mitt i natten.....

Nu kanske jag kan sova! ;-)
Ibland får man nog tåla lite skit om man ska läsa den här bloggen...;-)

torsdag 5 november 2009

Första inlägget från min nya leksak...

Har köpt en iPhone idag,och tänkte försöka skriva lite på sidan. Kan ju va bra sen när jag inte alltid kommer orka sitta vid datorn...;-)
Ja, jag erkänner...jag är lite prylbög...:-)
Kram på er alla!

onsdag 4 november 2009

Fortfarande inskriven

Jag är fortfarande patient på vårdavdelningen plastik/öron. Men jag är på perm!! Jätteskönt att få va hemma!
Jag hade tyvärr lite för mycket vätska i mitt drän, men har gott hopp om att få ta bort det och bli utskriven imorgon. Men än så länge får jag ju va hemma iaf. Otroligt skönt!
Fast det innebär också att jag måste ge mig själv en spruta varje kväll kl åtta... C var tilltänkt uppgiften, men jag försökte själv igår och det gick alldeles utmärkt!! C var jätteimpad...;-) Jag med, när sant ska sägas...;-)

Vi fick ett långt möte med kirurgen idag. Han tog sig jättebra med tid och förklarade länge och ingående alla frågor vi hade.
Jag har svårt att återge allt, men det kändes inte sämre än igår iaf...
Faktum kvarstår ju att cancern har spridit sig och att det annolikt betyder att den är av den aggressivare varianten, men de tänker ge mig hela batteriet av behandling och mera kan man ju inte göra.
Jag kommer alldeles säkert få både cellgifter och strålning, och inte omöjligt att det blir två olika hormonbehandlingar också.
Dessutom osar det gen-förändring lång väg och det i sin tur betyder att jag opererar bort kvarvarande bröst så fort det bara går. Sannolikheten för att jag ska utveckla cancer i det bröstet är ändå rätt liten under pågående behandling, så vi vinner inget med att göra nåt med det nu.
Fast gör jag inget är sannolikheten tydligen över 80% att jag även ska utveckla cancer i högra bröstet...

Vilket måndagsexemplar man är...;-)

Jag känner mig iaf inte i sämre skick än igår, och det går säkerligen på rätt håll hela tiden. Det är otroligt vad vi kan acceptera när vi bara måste.
Fysiskt mår jag rätt bra. Bra rörlighet i axel och arm fast jag har tappat känseln i övre delen av armens och axelns baksida. Det kommer kanske tillbaka, men de kan inte lova nåt. Känns ändå som en pytteliten skitgrej...!

Tjejerna har iaf varit på dagis idag. De får va där precis när vi önskar och har behov. Så skönt med förstående människor som tänker på barnens bästa!!
De frågar inte så mycket, men klappar på mig hela tiden. (barnen alltså...;-)) Jag får supermånga kramar och pussar, och ibland vill de titta på hur bandaget ser ut. Linn är mest orolig över sprutan jag behöver ta varje kväll...
Igår när de hämtade mig på sjukhuset fick jag två gosedjur som de själva hade gjort på Build-a Bear i Malmö. Där får man stoppa i ett hjärta som man först pussar och sedan fyller med goda tankar och önskningar. Jag fick en rosa-lila nalle (Linn säger det är en katt) som heter Isabelle och en sibirisk tiger som heter Agnes-Elisabeth.
Mina små godingar!!!!!!

Jag fortsätter få många underbara sms och idag har jag minsann också fått en jättefin orkidé från några av mammorna (med familjer) i Linns grupp. Känns helt underbart med allt stöd vi får!

Nu ska jag titta lite på tv med min familj och sedan blir nästa projekt att tvätta håret.... ;-)

Kram på er alla!!!

tisdag 3 november 2009

En kortis...

Jag tänkte bara skriva några linjer om vad som hänt. Är inte riktigt på topp idag, men vill ändå att ni ska veta.

Operationen igår gick jättebra. Jag var lite snurrig efteråt, men mådde inte illa ett dugg! ;-)
Opererades vid halv tolv och kom ner igen på avdelningen lite innan fem.
Jag fick inga besked om vad de hittat igår, men idag vid tio tiden kom kirurgen förbi och pratade med mig.
Det visade sig tyvärr va lite dåliga nyheter. De tog ut tre så kallade portvaktskörtlar. I två av dom hittade de cancer. Det betyder att de då tog ut fler lymfkörtlar. I armhålan har vi en "fett-kudde" och i den finns där 10-20 körtlar. Denna kudden tog han ut. Svaret på analysen av dessa körtlar +analysen av själva tumören får jag om ca två veckor. Då kommer de att veta vad det är för typ av tumör, hur den beter sig och hur stor spridningen är. Det som iaf är säkert nu är att jag kommer att få både cellgifter och strålning. Sedan kommer jag kanske behöva gå på hormontabletter också ifall tumören är hormon-positiv.

Jag hade verkligen hoppats på ett annat besked idag, och dagen har varit jävligt tung!
Men samtidigt får man se framåt och tröskeln för vad som är goda nyheter har verkligen sänkts...;-)
Det ända jag vill får veta nu är att det inte finns mer cancer i min kropp. Att kirurgen fick ut allt nu iom att han tog hela kudden.
Sen kan jag ta hela skiten med cellgifter och strålning. Då betyder ju det bara att man säkerställer att det inte ska komma tillbaka.

Så, det blev ju rätt lång ändå.... Jag är väl inte känd för att hålla mig kort, direkt...;-)

Jag vill bara säga tusen tack för alla sms jag fått! Jag orkar tyvärr inte svara på de just idag, men ni ska veta att det betyder otroligt mycket!!!!
Sköt om er allihop så hörs vi snart igen.

//Elisabeth

söndag 1 november 2009

Tusen tack!!!!!

...till alla ni som skickat gulliga, omtänksamma sms eller på annat sätt visat att ni tänker på oss!!!

Som jag sagt innan; jag är otroligt tacksam att ni finns här runt oss just nu! Även fast inte alla är fysiskt nära så känns det verkligen skönt att veta att ni bryr er så mycket om oss.

Det känns lite overkligt inför imorgon... Kommer säkert att gå jättebra, men vet att jag nog inte kommer va särskilt hög i hatten när vi kör in till UMAS.
Jag ska försöka förmå C att gå in här imorgon med lite info, men lovar inget;-)

Jag återkommer på onsdag, tror jag.

Tack igen alla! Både familj och goda vänner!

Kram//Elisabeth

fredag 30 oktober 2009

Äntligen fredag

Hur kommer det sig att barn alltid vaknar tidigare när dom INTE behöver stiga upp? Fattar inte detta, men det verkar va greien med våra tjejer iaf...

En sak jag insåg igår kväll var att det INTE var särskilt bra att titta på Rosa Bandet-galan om man precis har fått diagnosen bröstcancer... Eller det kanske det är, men det kändes inte så igår. Jag var låg hela kvällen och tror jag skrämde livet av min kära Hilde som ringde. Men sånt får man nog ta ibland när man ringer mig.;-)
Jag är så glad för alla fantastiska människor som bryr sig så mycket om mig och min familj!!

Det känns att det närmar sig med operationen. Suget i magen finns där mest hela tiden just nu, och det blir säkert inte mindre eftersom tiden går. Jag fick en telefon från en tidigare kollega som har haft bröstcancer och vi pratade i över en timme. Så underbart att höra hennes tankar och känslor som i många hänseenden enbart speglar mina egna. Jag märker att jag tycker det är skönt att höra om kvinnor som haft STÖRRE tumörer än jag har, ibland också med spridning, som fortfarande lever... Låter knäppt, jag vet, men det finns alltid nån som har det värre... Och det går bevisligen att komma ut på andra sidan helskinnad....eller ja, nästan iaf!;-)
Vi tänker kanske att det ändå är bra om C kan följa med på måndag. Iaf tills de rullar in mig på op. Kanske tjejerna ändå får gå på dagis? Eller kanske nån annan kan se efter dom ett tag. Vi vet ju inte när jag ska va inne. Har en misstanke om att det inte riktigt är bra för dom att följa med och lämna av mig. Jag vet inte hur jag kommer må, men förmodligen är jag både lite nervös och ledsen. Inte en högoddsare...;-)
De kommer köra portvaktskjörtel-tekniken på mig och det betyder att jag rätt snart efter operationen kan få reda på om det är "rent" i mina lymfkjörtlar. Det känns som det absolut viktigaste just nu.

Jag har jobbat idag med. Och idag kunde vi gödsla med folk! Det händer inte så ofta så det var ju rätt trevligt;-)
Haft en skön eftermiddag med C och barnen. De är rätt mammiga nu, och vill gärna vara nära hela tiden. Jag tycker om att kramas, men jag blir rätt sliten. Det blev ändå en tidig kväll på dom. Inget idol-program ikväll. Dock för mamma o pappa;-)
Nu ska vi titta på en hyrfilm. Nåt med Nicolas Cage. Ser fram emot sovmorgon....Kanske....;-)

Sov gott gottfolk, så hörs vi imorgon!!

torsdag 29 oktober 2009

Måndag -4

I morse hade jag lyckats att ställa klockan att ringa en timme för sent...Jag är faktiskt mer än lite förvirrad just nu! Tur för mig att C skulle upp med barnen.
Jag hann i tid!;-)

Då jag hämtade tjejerna på dagis frågade Agnes det första hon gjorde; har du tagit bort tutten nu, mamma? Verkar som hon tänker mer på det än vad jag har trott. Malin(en av fröknarna) hade hittat henne gråtande i buskarna idag, och då hade det varit mig hon pratade om...
Hoppas det blir lite bättre när dom ser att jag mår bra även efter att den är borta.

Får hela tiden underbara kramar och mycket omtanke på jobbet. Jag är så tacksam för allt det! Jag måste jobba på världens bästa jobb med världens bästa kollegor!!!:-)
Det var en del att göra idag. GSP med fint väder...kul att känna att man ibland gör lite nytta!;-)

Kom hem till ferdiglagad middag. Bara att värma....min underbara man! <3
Nu blir det lite kvällsmat snart och sedan bär det i säng för tjejerna och till soffan för mig. Trött som en liten örn! Tänker minsann inte göra annat än att slappa ikväll!

Jobb igen imorgon bitti. Näst sista dagen innan operationen. Hoppas inte det dröjer för länge innan jag kan återgå till operativ tjänst.
Det känns fortfarande bra inför ingreppet. Blir nog inte riktigt nervös förrän på söndag;-) Känns liiite overkligt...

Nu ropas det högljutt efter kvällsmat.
Hörs!!

onsdag 28 oktober 2009

Lång dags färd mot natt;-)

Hjälp, vilken lång dag det har varit... Började jobba vid 06.00 i morse. Mycket trevlig jobbdag. Innan jag hämtade barnen var jag hos läkaren för att få insomningstabletter, av alla saker.
Jag har inte alls några problem med att sova, men man vet ju aldrig... Eftersom dagen D närmar sig vill man kanske ha nåt, och då är det för sent om inte det redan ligger i byrålådan! Där det för övrigt gör bäst nytta, enligt läkaren;-) Oftast räcker det ju bara med att veta att man KAN få hjälp ifall det skulle behövas. Som sagt; jag sover som en lite princessa, än så länge;-)

Har börjat ta tag i genutredningen... Finns en del människor i Norge jag måste få tag på. Lika bra att göra det direkt. Har haft mycket trevliga samtal med tante Turid igår och idag. Takk for hjelpen!!!!

Sitter egentligen och kollar en film. Lika bra att titta på de klibbiga, romantiska komedierna medans C är på jobbet;-)
Förresten har jag mutat barnen idag med film och köpburgare från Millenium...Som sagt..en lång dag har det varit;-)

Natti natt!

tisdag 27 oktober 2009

Droger.....

Har just kommit hem från besök hos narkosläkaren inför min operation på måndag. Jisses vad många (fina?) droger jag kommer få!!! ;-) Betapred, Zofran, Dridol, Stesolid och Postafen... Sedan söver dom mig med Propofol...(nån som känner igen det? Hehehe...) och ger mig Fentanyl som är typ som superstark morfin...

Som tur är har de jättebra kontroll på illamåendet efter just bröstoperationer eftersom man tydligen mår betydligt mera illa då. Nånting med att det frisätts en massa hormoner...
Ja, det blir som det blir! Jag tror det kommer bli jättebra. Det viktigaste är ju att de kan berätta goda nyheter när det gäller lymfkjörtlerna!

Nu invänter jag man och barn från dagis;-)

Förresten, ska till läkare här nere imorgon efter jobb för att få recept på insomningtabletter...ifall det skulle behövas i helgen. Just nu sover jag hur bra som helst på nätterna dock.

söndag 25 oktober 2009

Bajs-tutt...

Idag berättade jag för tjejerna. Först för Linn som blev rätt ledsen. Hon tyckte synd om mig ifall det skulle göra ont och hon var rädd för att hon skulle sakna mig alldeles för mycket när jag skulle vara borta.
Det var lite lättare med Agnes förstås. Hon fattar ju inte riktigt lika mycket, men inget fel på empatin iaf! Det har blivit många kramar och pussar från mina söta små idag. Både på kinden och på tutten...;-)

Linn kallar numera den för sjuka, äckliga bajs-tutten!
Då hon hade lagt sig kom det ju flera frågor...bl.a om de skulle SKÄRA bort den? Med KNIV? Hon var rädd för att det ändå skulle göra ont osv.
Det är inte lätt, men det är bara att svara som bäst man kan på frågorna. Jag tror på att vara ärlig, men att försöka lägga det på en nivå som hon/de kan förstå.

Känns iaf som en lättnad att ha berättat.

Annars har vi varit hon farmor o farfar idag. Fick underbar kålsoppa(!) till middag. Båda tjejerna åt jättebra.
Tyvärr var inte farmor helt frisk. Hon kände sig sämre efter ett tag och fick nog feber, så vi åkte snabbt hem. Hoppas det var den förkylningen som vi har haft och ingen svinvariant! Det vore ju rätt trist om operationen inte skulle bli av på måndag.

Nu är det läggdags. C jobbar natt och barnen ska på dagis imorgon.

tisdag 20 oktober 2009

Första staplande bloggsteg

Hejsan alla!


Här kan jag skriva av mig och om någon vill läsa så går det alldeles utmärkt.

For min norske familie og venner så vil jeg bare si at jeg sannsynligvis kommer til å skrive mest på svensk... Dere får bare väre så overbärende som dere bare kan...;-)

Idag är det lördag, och jag har stigit upp med lilla Agnes som hostar nåt förfärligt. Annars mår hon bara bra, men att sova var lite svårt. Och pappa får sovmorgon för en gångs skull!

Vi har bestämt att berätta för barnen i helgen. Dvs att mamma ska ta bort ena bröstet om en dryg vecka. Det viktigaste blir nog att förklara att jag VILL detta. Att det inte blir som något "övergrepp". Mitt bröst är sjukt, därför måste det bort.

Annars ska vi mysa med våra goda vänner Åsa o Jocke ikväll. Om inte Truls har blivit sjuk, vill säga... Han var superhes redan igår.

Så...på med kläderna och kanske väcka min snälla man.

Hörs!