Operation

Eftersom jag skrev att jag skulle opereras är det väl på sin plats med en uppdatering;-)

I fredags ringde jag till operationskoordinatorn eftersom jag inte fått någon telefon från min kirurg. Han skulle meddela mig resultatet från MR. Innan vi fick rätt på det hela och han ringde mig hade jag ett par timmar med en gigantisk klump i magen. Hjärnspökena levde och frodades och jag var rätt skakig. Dock var kirurgen mycket uppåt och glad då han ringde. Det fanns inget de kunde se på MR, och då var det bara att gå vidare med operationen på måndag. Sååå skönt!!!!

Måndagen kom och det var upp tidigt som gällde. Jag kom inte i säng förrän sent heller - jag ville inte gå och duscha med den äckliga descutansvampen. Hade faktiskt lite ångest över att ta bort bröstet - det var ju friskt...  Aja, jag kom mig i säng till sist iaf och upp efter bara några timmar. Ny dusch med descutan och iväg bar det till sjukhuset.
Jag kom in kvart i sju och fick en säng i ett (dubbel)rum med det samma och fick byta om till snygga strumpor (overknee;-)) och särk...
Efter ett litet tag fick jag tabletter - en hel drös... Det var postafen mot illamående, panodil (vad nu de skulle göra för nytta?), långtidsverkande morfin, nåt som påminner om ipren fast utan den blodförtunnande verkan och till sist stesolid (som gör en riktigt mysigt lullig;-)).
Kirurgen, som jag vid det laget med både stesolid och morfin innanför skjortan tyckte var riktigt snygg och trevlig ( det är han faktiskt utan också;-)), kom förbi och ritade en pil ovanför mitt högra (och enda) bröst. Risken för att han skulle ta fel bedömde vi båda vara rätt så obefintlig, men likafullt var han tvungen att sätta dit en pil.....rutiner;-) Hahaha!!

Jag blev rullad till op strax innan åtta. Kom till uppvaket vid tio och upp på avdelningen vid 12. Var rätt så groggy, men inte särskilt illamående. Man får mycket medel mot illamående vid just bröstoperationer eftersom de allra flesta mår rätt så illa just vid dessa op. Varför vet de inte riktigt, men de tror det har något med frisättande av en massa hormoner att göra.

Jag hade fått en riktigt trevlig rumskamrat, Eva, som var efter mig i kön. Hon rullades in vid tre-fyra tiden och vi spenderade en lugn eftermiddag/kväll på rummet med trevliga samtal. Dock var det svårt att inte somna om man råkade blunda lite. Dessutom var jag vinglig precis hela kvällen så jag låg mest i sängen.

Tisdagen kom med läkarrond på morgonen. Jag fick lov att åka hem på perm efter besök från sjukgymnasten. För övrigt den samma som vid förra operationen - hon hade sett mitt namn och undrat vad jag nu hade hittat på;-)
Skönt att komma hem, men lite bökigt är det ju allt med dränet som hänger utefter sidan. Inte särskilt snyggt eller attraktivt om man säger så. Linn tycker det är überäckligt med blod i allmänhet och dränet var självklart på inget sätt ett undantag!!! Hon var lycklig då hon kom hem från skolan igår och fann att det var borta...
Jag blev ju utskriven igår efter att de drog dränet. Sjukskrivning i handen och tider för återbesök både hos sjuksköterska (för tömning av sårvätska) och hos kirurgen för att få svaret från patologen.

Rent mentalt känns det betydligt bättre nu efter op. Nu är det gjort och ingen ide att lägga mera tid på att fundera. Platt som en pannkaka är jag.
Redan trött på de förbannade provisoriska proteserna som flyttar sig både hit och dit hela tiden. Man får ju inte ha annat än sportbh på sig de första 6-8 veckorna. Och den måste vara på dygnet runt för att hålla trycket uppe så det inte "rinner iväg" och svullnar upp mer än nödvändigt.
Jag har ringt och fått lov att iaf delvis gå runt utan protesen på eftersom jag har en riktigt stram topp. När protesen trycker mot bröstväggen så känns det som att det finns några nervändar där inne som får spatt och håller på och ger mig "stötar" hela tiden - INTE skönt, kan jag säga!

Sådä, ja... Det var ju riktigt mycket om lite - som vanligt! ;-)

Nu måste jag sluta - har fått en rygg som ger sig tillkänna mest hela tiden också, så det får bli ryggläge i soffan nu.
Kontentan av det hela är att jag är rätt så nöjd och glad ändå. Skönt att ha det överstökat.

Kram på er allihop och ta hand om varandra!
Elisabeth