torsdag 11 februari 2010

Utflykt till Trelleborg

Nu skulle jag egentligen gnälla jättemycket för att jag är trött på att spendera mina fina dagar hemma med sura, arga småtjejer...
Och det tänker jag göra!!

Nej, skämt åsido, så har det varit rätt jobbigt att vara hemma med de själv. Två dagar har vi varit ett par timmar på dagis så tjejrena kunde leka av sig, men det har å andra sidan inneburit att jag fått trycka i de frukost, för att sen snabba mig att ge de lunch för att de ska kunna orka leka på dagis till kl 12 och sen hämta igen 13.50 innan mellis, hem och ge de mellis och sen gick den dagen....

Jag är förvisso i jättebra form (jämfört med hur det varit de senaste veckorna), men jag känner att jag inte riktigt är mitt gamla jag ändå. Saker tar längre tid, jag är virrig i huvudet, inte mycket tålamod, blir fort trött osv, osv.
Det är bara att inse att det nog kommer ta tid innan jag är tillbaka på riktigt.

Men ändå ville jag ju göra en massa saker nu denna veckan då mina värden är bra och jag mår bra. Så har det inte blivit och jag blev rätt ledsen idag över just detta. Én bra vecka på 4 mnd och så ska jag spendera den hemma med tidvis mycket frustrerade tjejer.... Jag kände bara att JAG FIXAR INTE DET HÄR LÄNGRE!!! Jag vill vara frisk! NU!!!!!
Vill inte gå och oroa mig över om nån i familjen ska bli sjuk, så jag måste skjuta på behandling. Vill inte bli sjuk själv, tycker det räcker länge med biverkningarna. Vill ändå inte isolera mig ju...

Färdiggnällt!! Nu kom C hem så nu sticker jag till jobbet för en liten visit. Prata lite skit är alltid trevligt. Det blir nog sista chansen op ett par månader, så det är bäst att göra det nu.

Kram på er!!
//Elisabeth

6 kommentarer:

  1. Du Elisabeth, du får gnälla HUR mycket du vill! Jag gnäller och jag är inte ens sjuk;-) Förstår att det måste vara vansinnigt frustrerande att inte ha kontroll över sitt liv och sin kropp... Dom dagarna som känns jobbigast (pga vad det än må vara) får man försöka tänka att imorgon är en ny, förhoppningsvis bättre dag! Och så kan man ju alltid gråta lite, det brukar kännas bättre efteråt. Stor kram till världens bästa Elisabeth!

    SvaraRadera
  2. Hej vännen !

    Man får gnälla, ibland behövs det. Man MÅSTE gnälla ibland, så det så.

    Synd att vi inte kunde ses idag. Jag ska vara tillbaka på jobb på måndag igen.

    Tänker på dig, ofta, mycket och gärna.

    Hoppas ditt beök på jobb blev trevligt.

    Många varma kramar // Cecilia

    SvaraRadera
  3. Känner så mycket igen mig i det du skriver! Jag vill också vara frisk NU och är så trött att inte ha kontroll över min kropp och oroa mig över smittor hit och dit (vilket jag tydligen åkt på ändå för jag har feber och mår kass idag). :-(

    Och när man väl är pigg är det så mycket man vill göra!

    kram!!

    SvaraRadera
  4. Hej Elisabeth!
    Det här blir min första bloggkommentar någonsin och jag vill bara säga att jag tänker på dig. Daniel är på dagis 15h/v så vi har mycket ledig tid och det blir bland annat en hel del besök på olika lekplatser så om det skulle passa någongång och tjejerna vill leka (även om de inte lekt innan) så får du gärna höra av dig. Kram från Rebecka

    SvaraRadera
  5. Jasså, du är ingen superkvinna! Så skönt för oss andra. :-) Skämt åsido, när jag läser dina inlägg är jag fascinerad över hur pigg och glad du alltid är. En annan har bara gnällt den sista veckan. Fast nu har jag också börjat pigga på mig.

    Nu ska du fokusera på att du faktiskt är halvvägs. Två månader knappt, sen är du klar med det värsta. Då kommer våren och du kan sitta ute och återhämta dig i vårvärmen. Bara sköna tankar ska du försöka tänka.

    Jättekram

    Viktoria

    SvaraRadera
  6. Tack alla ni som kommenterat!! Jag var rädd att mitt inlägg skulle missförstås, men uppenbarligen tror ni inte att jag hatar mina barn...;-)

    Kramar till er!
    //Elisabeth

    SvaraRadera